Deathgame - mitt livsverk

I morgon är det dags för att spela Deathgame igen. För er som inte vet var det är kan jag upplysa om att man skall iscensätta mord på de andra deltagarna - och själv överleva - via tygapor, frukt och annat trevligt.

Jag satte igång Deathgame. Vad skall jag säga om femtio år sådär, när jag är gammal? Att detta blev mitt livsverk? Långt därifrån! Men jag måste nog påstå att det är det största jag åstadkommit än så länge... och visst är jag stolt.

Så gå och döda lite folk... jag måste planera nu.

http://www.deathgame.se

Vampyrlajv och synthare

I fredags kväll/natt ringde en god vän och frågade om jag skulle med till Kristinehamn på vampyrlajv. Klart jag skulle! Det var flera år sedan jag sist var där och jag var nyfiken på hur det skulle kännas att kanske få lajva med lite äldre folk igen.

Det var härligt, trots min trötthet som skapade en oförmåga att spela min rara lilla Brujah Pitbull ordentligt. Folk hade mysiga karaktärer och var så himla trevliga offlajv att man verkligen kände sig enormt välkommen. Spelade Magic med en synthare (som blev evigt pikad för att han var det) större delen av natten och känner mig som om min sociala kvot är komplett uppfylld.

I dag traskade vi ned till stationen och jag hängde med ett tag till Karlskoga innan jag åkte hem. Undersökte ett framtida Deathgame-offers hem, fikade, käftade med syntharen och mådde allmänt bra i glada vänners lag. Eller kanske snarare trötta vänner med tanke på sömnbristen.

En välbehövlig helg.

Kampen går vidare

I dag har jag som vanligt ägnat min tid åt att bekämpa Verkligheten så gott jag kan. Jag har spelat massor med rollspel, läst en hel del, byggt på min underliga hemsida, chattat med suspekta individer och pratat med min yngre bror.

En vän till mig sade en gång: "Om man ignorerar verkligheten tillräkligt länge så kanske den ger upp och går sin väg." Jag försöker fortfarande. Förr eller senare måste det ju fungera.

Som ni märker så är detta ett komplett meningslöst inlägg, men jag hoppas på att det skall bli mer vettiga inlägg med tiden. Det kändes mest som om jag var tvungen att skriva något för att inviga den här bloggen, helt enkelt.

Klockan är tjugo i fem på morgonen och jag är inte trött. Attans.

"Why don't you buy a drink for me, your messiah?"